Arn som lärobok i historia?

Carina Renander har i sin avhandling Förförande fiktion eller historieförmedling (2007) undersökt vad man kan lära sig av att läsa Jan Guillous romanserie om Arn. Jag har aldrig läst något ur serien själv och jag har heller inte sett filmerna. Renander verkar anse att Guillous roman skulle vara bra att läsa i skolan, eftersom den kan öka elevernas historiemedvetande. Om en vanlig läsare kan få ut hälften av allt Renander pekar på i sin avhandling håller jag med om att Arn-serien verkar mycket lärorik!

Ledarskapslitteratur

Just nu läser jag en kurs som handlar om ledarskap och lärande. Vissa böcker har mer med saken att göra än andra. Men jag tycker att alla har givit mig något.

Björnsson M (2005) Kön och skolframgång.

En skrift om knappt 100 sidor som gör mig på riktigt dåligt humör. Inte för att den är dålig, utan för att den verklighet som målas upp känns så orättvis. Statistik (använd på rätt sätt) och forskning ljuger knappast. Fokus ligger på ett stort problem: skolan har i princip ”lyckats” med tjejerna, men killarna kommer hopplöst efter främst i fråga om läsförmåga. Ett verkligt problem som jag som blivande svensklärare givetvis måste ta på allvar.

Men det jag fäste mig mest vid var att svenska tjejer generellt sätt, jämfört med andra europeiska länder, är mycket högpresterande. Över medel i undersökningen, och också över svenska killars medel. Ändå är tjejernas självförtroende vad gäller deras egen studieförmåga näst lägst i Europa! Vi har alltså många jättedukiga tjejer som gör enormt bra ifrån sig, men som ändå anser att de är dåliga och borde kunna prestera bättre. Var har vi fått det här fruktansvärda fröken duktig-syndromet ifrån? Och var kommer killarnas självförtroende egentligen ifrån? De presterar sämre än tjejerna men uppskattar ändå sin egen studieförmåga som väldigt hög.

Larsson E (2004) Mobbad? Det har vi inte märkt.

En bok som gör upp om många av de myter som finns kring mobbning (det är egentligen den mobbades fel, det är egentligen lika synd om den som mobbar, osv). Perspektivet är psykologiskt och handlar om hur otroligt förödande det är för en ung människa att mitt i processen att hitta sig själv, frigöra sig från föräldrarna, osv behöva kämpa med utanförskap, ensamhet och känslan av att vara fel.

Långström, S & Viklund, U Praktisk Lärarkunskap.

En bok som handlar om precis det det låter som. Här får man lära sig hur man skriver på tavlan, vilka lagar och regler som gäller, hur olika arbetsformer (blogg, storyboard, osv) fungerar. Och mycket annat. Nyttig som uppslagsbok (vad är ett case?) men kanske inte oumbärlig.

Skolverket (2002) Att arbeta med särskit stöd: några perspektiv.

I den här texten kommer flera olika experter till tals. Idéhistorikern, psykologen och elevvårdens läkare (bla) berättar sin bild av vad det innebär att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Jag tyckte det mest intressanta var att få en bild av just elevvården och deras sätt att arbeta med med dessa barn.

Stensmo C (2003) Ledarstilar i klassrummet.

En bok vars första kapitel jag nästan var tvungen att fnissa åt. Min ledarstil ligger nog ganska långt från Skinner och betingning. Men boken börjar med mer behavoristiska auktoritiva ledarstilar mot att i slutet ha mer låt gå-ledarstilar. Jag är nog ganska som på slutet, det var där jag började känna igen mig. Men det var ändå i några av de första kapitlen, speciellt det som handlade om själv-säker (ej att förväxla med självsäker) ledarstil.

Stensmo C (2000) Pedagogisk filosofi.

Som blivande filosofilärare tyckte jag den här var intressant. Mycket var väldigt basic; jag känner redan till Platon och grottliknelsen. Men det var kul att få det pedagogiska perspektivet på det jag redan kunde. Jag vet inte hur användbart innehållet är för mitt vardagliga arbete som lärare, men som intellektuell stimulans var den alladeles lagom. Repetition och fördjupning på samma gång.

Vinterek, M (2006) Individualisering i ett skolsammanhang.

Ja, den är det väl dags att börja läsa nu.