Solsjenitsyn

4 augusti 2008

Tydligen har Alexander Solsjenitsyn (det finns lite olika sätt att skriva hans namn) avlidit. Jag trodde i min enfald att han redan var död, så jag blir inte särskilt illa berörd. Men jag tänkte mig ändå en liten hyllning.

Det är nämligen så att jag anser att Solsjenitsyn skrivit enormt viktiga böcker. Jag har bara läst en enda av dem: I första kretsen. Det är som med så mycket annat här i världen man lärt sig om i skolan. Usch, det var så hemskt i Sovjet under Stalin-tiden. Men för mig behövs det en bra roman för att jag ska fatta på riktigt hur det var. Ibland behövs fiktion för att fakta ska gå in.

I novellsamlingen Nobeller (Solsjenitsyn fick Nobelpriset 1970) finns ”Att andas” som många av mina gymnasie-ettor tyckte om när jag läste den högt. Kanske för att den inte ens är 20 rader lång? Men jag hoppas för att den säger så mycket om fångenskap. Och om frihet.

Ps. Vad som gör mig lite irriterad är att Expressen och SvD (på nätet idag 4 augusti) har i princip ordagrannt samma nyhet. Kunde de inte skriva något eget? Fanns det ingen på redaktionen som läst något av honom som kunde ha skrivit något? Nej, de bara tar TT-Reuters-telegrammet och publicerar. Är det alltid så bråttom?

En av varje

18 januari 2008

Ofta hör man människor som har som mål att läsa något av samtliga Nobelpristagare. Ett ganska stort projekt, då Nobelprist delats ut i över 100 år. Sully Prudhomme fick det första Nobelpriset i litteratur 1901. Men nu finns en bok som kan hjälpa dessa människor att nå målet.

Gun Ekroth har samlat ihop noveller av 25 Nobelpristagare i antalogin Nobeller. Här finns Lagerlöf, Lagerkvist, Hemingway, Kiljan Laxness, Steinbeck, Beckett, Solzjenitsyn, Pamuk, med många andra representerade. Faktum är att ca 70 av pristagarna har skrivit noveller – så varför inte leta reda på dem? Att läsa 70 noveller går snabbare än att läsa 70 romaner, plus att det ger smakprov. Gillar man någon novell kan man ju gå vidare med en roman sen. Jag tänker iaf börja min Nobelläsning med Nobeller.

Priset på antalogin är för övrigt lågt, 50 kr ”tack vare stadsbidrag”, då den är utgiven av En bok för alla (www.ebfa.se). Nu ges ju inga sådana stadsbidrag längre, men det är sånt som händer när man byter regering. Därför får vi som vill rädda En bok för alla gå med som medlemmar (som jag hade för mig att man kan göra, tyvärr hittar jag ingen info om det på deras hemsida). Läsfrämjande åtgärder rockar!