Mars 2008

Man ska skriva de här listorna löpande, annars glömmer man. Men jag gör väl ett försök att komma ihåg böckerna jag läste i mars.

John Ajvide Lindqvist: Låt den rätte komma in
En skräckroman som utspelar sig i en Stockholmsförort. En rad bestialiska mord sätter skräck i samhället, samtidigt som en mobbad pojke träffar en underlig liten flicka på lekplatsen. Egentligen en mer gripande än spännande historia.

Daniel Andersson och Åke Sander (red.): Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring
En tämligen tjock bok som presenterar de olika världsreligionerna och hur de ”fungerar” i Sverige. Dvs hur religionerna kommit hit, vilka problem de stött på, hur religionen förändrats, osv. Ett intressant och väldigt viktigt perspektiv på religion. Ofta kanske vi tänker att sikher bor där och är så och syrianer bor där och är si. Men idag lever många andra än otroende kristna (eller vad folk som jag ska kalla oss) i Sverige och då är det viktigt, tycker jag, att känna till andras religiösa föreställningar.

Karin Boye: Kallocain - Roman från 2000-talet
En dystopi om kemisten Leo Kall. Han uppfinner ett sanningsserum som får alla människor att yppa sina innersta tankar. Han gör det för statens skull, allt han någonsin gjort har han gjort för statens skull. Men samtidigt finns osäkerheten där, gör han rätt? Och hur är det med hans fru Linda, har hon en affär?

Aldous Huxley: Du sköna nya värld
En dystopi som berättar om en värld där människorna är skapta och uppfostrade för att ha en speciell position i samhället. Ska man arbeta på havet älskar man havet och hatar torra land. För så är det. Alla är lyckliga, men skulle man känna sig lite olycklig finns det alltid lite soma (en drog) att ta till. I Centralamerika finns dock ett reservat med vildingar, ett ganska primitivt samhälle, ungefär som läget kanske var där på 30-talet? Vad skulle hända om en civiliserad hamnade i reservatet, eller om en vilde hamnade i den civiliserade världen?

Selma Lagerlöf: En herrgårdssägen
Jag är kär i Selma. Den här berättelsen griper tag i mig. Spelmän, getter, kärlek, kyrkor och fattighem och gods i en salig blandning. Men mest kärlek och ensamhet och längtan.

George Orwell: 1984
Dystopiernas dystopi. Bättre än så här blir det inte. Orwell lyckas verkligen helt knäcka ens hopp så man själv kryper ner i ett mörkt hål. Men till skillnad från den stackars huvudpersonen kan ju läsaren lägga ifrån sig skräckskildringen och sätta sig i gräset och lukta på blommorna. Den här, liksom de andra två dystopierna jag läst denna månad, kunde eleverna välja bland till ett dystopi-projekt, och 1984 var den som flest elever verkade tycka om.

Jag har troligen läst något mer som jag har glömt. Utöver romanerna ovan kommer mars gå till historieböckerna som månaden då jag läste en kvadriljon elevuppsatser. Något jag troligen får vänja mig vid.

Februari 2008

Louise Boije af Gennäs: Stjärnor utan svindel
En roman om den gifta drygt trettioåriga överklasstjejen Sophie som blir förälskad i en lesbisk radikalfeminist och vänsteraktivist. Trots en del rätt långtråkiga transportsträckor var boken överlag helt underbar. Personskildringarna är klockrena och jag-berättaren gör det enkelt att identifiera sig med Sophie.

Aidan Chambers: Böcker inom oss – om boksamtal
En bok om hur man kan bearbeta det man läst i klassrummet. Det handlar om att snappa upp elevernas tankar och åsikter om boken, istället för att pracka på dem ens egna åsikter. Det handlar om att skapa ett klimat i klassrummet där man inte behöver vara överens utan där skilda åsikter ses som berikande. Det handlar om att verkligen diskutera litteratur istället för att låta eleverna ägna sig åt gissa-vad-läraren-vill-höra-leken. Lättare sagt än gjort.

Liselotte Frisk: Nyreligiositet i Sverige – Ett religionsvetenskapligt perspektiv
En bok om olika nya religiösa rörelser i Sverige. Väldigt spännande läsning då mina grundkunskaper om annat än världsreligionerna visat sig ytterst … ja, grundläggande. Det är skönt att se att Frisk också tar alla rörelser på allvar och inte använder något von oben-perspektiv. Samtidigt väjer hon inte för de problem som finns kring vissa rörelser.

Judith A. Langer: Litterära föreställningsvärldar
Langer försöker visa hur vi alla då vi läser skönlitteratur skapar föreställningsvärldar. Dessa skiljer sig alltid åt beroende på våra tidigare erfarenheter. Därför skiljer sig alltid läsupplevelsen åt. Jag tänker mig att lärarens roll vid boksamtal då blir att hjälpa eleverna att skapa så rika föreställningsvärldar som möjligt.

Joyce Carol Oates: Stor i käften
En bok med en väldigt spännande början och sen blev det sträckläsning av. Oron som fanns i början av boken att den skulle bli långtråkig visade sig helt felaktig. Visst är den lite moraliserande och delvis förutsägbar, karaktärerna något kliché-artade, men jag tycker ändå det är en väldigt bra bok.

Februari blev en månad då jag påbörjade väldigt många böcker utan att slutföra dem. T ex George Orwells 1984, Karin Boyes Kallocain, Aldous Huxleys Du sköna nya värld (de tre har jag iofs läst förut), Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen, Mikael Niemis Populärmusik från Vittula, och säkert något mer jag glömt.

Januari 2008

Fanny Ambjörnsson: I en klass för sig - Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer
En avhandling (i socialantropologi, tror jag) där Ambjörnsson följer tjejerna i två gymnasieklasser i Stockholm på lektioner, fester och studentskivor. Det känns nästan som om vi får komma in i tjejernas hjärnor och får samtidigt en lektion i hur de skapar, upprätthåller och utmanar ”normalitet”. Och vad spelar egentligen kategorier som genus, klass, etnicitet och sexualitet för roll för de här tjejerna? Något av ett måste för oss som möter gymnasister dagligen.

Brian Davies: An introduction to the philosophy of religion
Davies utmanar verkligen med sin introduktion till religionsfilosofi. Om jag inte kan hitta felet i ett Gudsbevis måste jag då tro på Gud? Efter kurser i argumentationsanalys är en kurs som religionsfilosofi utmärkt hjärngympa, och den troende Davies ser till att jag tränar ordentligt.

Douglas Foley: Shoo bre 
En roman som följer två killar i samma skola. Den ena är elevrådets ordförande den andre halvkriminell. Ändå finns många paralleller mellan historierna. Jag tyckte romanen var riktigt seg till en början och språket i dialogerna fann jag inte direkt trovärdigt. Inte heller storyn kändes helt trovärdig, finns det verkligen 25-åriga behöriga lärare som är så oansvariga? Det var först när allt gått åt he-e för de båda killarna som jag tyckte det hettade till, och mot slutet blev det faktiskt riktigt spännande.

Jonas Gardell: En komikers uppväxt
En modern klassiker. Huvudpersonen är Juha som är klassens clown och som är beredd att göra nästan vad som helst för att få vara med. Här får vi stöta på så många former av mobbning att jag nästan blir mörkrädd. Var verkligen barndomen så hemsk?

Khaled Hosseini: Flyga drake
En roman vars upptakt är två pojkar i ett fredligt Afghanistan. De läser sagor och flyger drake. Och sen går allt bara åt skogen. Vi får sen följa Amirs (den ena pojken) väg till vuxendom som dock sker i USA. Jag kan inte på några rader beskriva hur mycket jag tyckte om den här romanen. Många böcker jag läst i januari var bra, men skulle jag bara rekommendera en skulle det vara denna. Utan tvekan.

Åsa Linderborg: Mig äger ingen
En personlig återblick på Linderborgs barndom och hennes uppväxt hos sin ensamstående alkoholiserade pappa. En av förra årets absolut mest omdiskuterade böcker. Själv hade jag svårt att komma in i handlingen och kände aldrig riktigt för någon karaktär i boken.

Stephan Mendel-Enk: Med uppenbar känsla för stil
Ett kort men innehållsrikt reportage om manlighet. Mendel-Enk arbetar som sportreporter (tror jag) och upptakten är ett möte med några sk fotbollshuliganer. Mendel-Enk inser att de ideal som målas upp bland dem är samma som intutas i alla män i vårt samhälle, de har bara antagit större proportioner. Väldigt läsvärt reportage med kärnfulla exempel och fina analyser. Jämförelsen mellan Mikael Persbrandt och Björn Kjellman är genial, vad händer om man låter Persbrandt spela en typisk ”Kjellman-karaktär”?

Anne Sheppard: Aestetics – An introduction to the philosophy of art
Den här introduktionen till estetik lägger tyngdpunkten vid litteratur. Jag har ägnat mer än ett år åt att studera litteraturvetenskap och jag kan undra varför det inte ingår en kursbok av den här typen. Här ställs bla viktiga frågor om tolkning, värdering och sanning. Kan man tolka utan att värdera? Vad är sant i en roman? Spelar författarens (konstnärens) intention någon roll för tolkningen av verket? Otroligt viktiga frågor att fundera på vid studier av litteraturvetenskap.

Gellert Tamas: Lasermannen
Ett stycke nutidshistoria. För oss som minns Lasermannen men var för små för att hänga med ordentligt i tidningarna är det här en utomordentlig skildring för att fylla igen luckorna i historien. Men det är också en historia om Sverige och om de många mer eller mindre rasistiska organisationer som växer upp under den här tiden. Kanske får vi också en större förståelse för denne massmördare. Det finns inga ursäkter till vad han gjorde, men kanske går det att hitta förklaringar? Vad gör en människa till massmördare?