Ett sånt liv!

28 november 2008

Jag har läst en fantastisk biografi om Verner von Heidenstam. Den heter Verner von Heidenstam – Ett liv och är skriven av Per I. Gedin.

För mig är Verner von Heidenstam en person som lite grann glömts bort i litteraturhistorien. Heidenstams stora betydelse för det svenska nittitalet är väl i det närmsta odiskutabelt, men de flesta av dagens läsare drar nog hellre fram Selma Lagerlöf eller Gustaf Fröding ur gömmorna när det är dags för nittitals-klassiker. Gedin skriver också i sitt förord:

Under min skoltid på 40-talet ansåg vi elever att Verner von Heidenstam var den författare från den svenska litterära ”guldåldern” som intresserade oss minst. [...] Heidenstams generationskamrater hade en helt annan förmåga att fängsla – vi kunde gripas av Frödings dikter, roas av Gösta Berlings upptåg, solidarisera oss med Strindbergs uppror och i högsta grad dela Hjalmar Söderbergs spleen.

Men säga vad man vill om vad Heidenstam själv producerat (nu har jag inte läst något av hans prosa-verk, så jag är kanske inte rätt person att dömma), men hans liv är en saga som räcker till flera romaner. Åtminstone som den gestalt Gedin målar upp.

Jag gillade speciellt bitarna som handlar om Heidenstams kärleksliv. Det Gedin gör bra här och annorstädes är att han tar med en hel rad rykten och anekdoter, men ändå är noga med att betona när det rör sig om just rykten. Han väger också olika vittnens berättelser för att försöka ge en fullständig och riktig bild av Heidenstam.

Heidenstam föredrog yngre kvinnor och ”bytte” ut dem med jämna mellanrum. Han gifte och skilde sig tre gånger och hade ytterligare några kärleksaffärer med kvinnor. Han var i sin ungdomstid förespråkare för fri kärlek och han var mycket noga i sina förhållanden med att betona att den som så önskade skulle ha rätt att lämna äktenskapet när den så önskade. Heidenstam var inte den trognaste och äktenskapen tog ju också slut. På äldre dar blev han dock mer konventionell och blev nästan galen när hans sista kärlek, Kate Bang som trots att de var ihop i ett tjugotal år aldrig blev hans hustru, gjorde ett snedsprång. I kontrast till hans yngre jag känns reaktionen nästan löjlig och jag får lust att säga åt honom att han får skylla sig själv.

Gedin antyder dessutom att Heidenstam och Oscar Levertin, som var nära vänner och skrev ”stridsskriften” Pepitas bröllop ihop, kan ha haft en kärleksaffär. Åtminstone jag har aldrig ens tänkt tanken att relationen mellan dessa män skulle ha varit något annat än vänskaplig. Som grund lägger Gedin bland annat brev mellan de två, och dessa utdrag kan bitvis jämföras med breven som sändes mellan Selma Lagerlöf och Sophie Elkan (breven från Lagerlöf till Elkan finns i Du lär mig att bli fri som jag rekommenderar varmt). Dessa brev övertygade mig om kärleken mellan de två kvinnorna, ändå är jag inte lika övertygad i Heidenstam och Levertins fall. Kanske om jag tar mig tid att läsa hela brevväxlingen?

Jag tyckte dessutom mycket om de kapitel som handlar om Heidenstams relation till andra författare. I sin ungdom såg han Strindberg som sin mentor och det var mest kamratskap emellan dem. Men då Heidenstam började inkräkta på Strindbergs område och kallas nationalskald och annat blev det andra ord i skällan. Mycket intressant läsning! Jag älskade dessutom kapitlet om Fröding. Däri får man se lite fulare delar av Heidenstams karaktär när Fröding anklagas för sedlighetsbrott pga dikten ”En morgondröm” och Heidenstam som starkt hejat på en mycket tvekande Fröding att publicera denna dikt inte längre vill stå upp för sin vän.

Det finns mycket annat intressant i boken och man lär sig en hel del om kulturlivet under Heidenstams levnadsår. Jag har inte läst så värst många biografier, men det här är nog den bästa biografi jag läst. Jag tror kanske inte allt som står i den är sant, men allt som står i den är åtminstone intressant.

Dyr

27 november 2008

Sitter och funderar på vilka böcker jag ska önska mig i julklapp. Augustpris-vinnare (och -nomineringar för all del!) kan ju vara en hit att kolla igenom. Regi Bergman av Paul Duncan och Bengt Wanselius vann fackbokspriset. Priset på adlibris ligger på 1249 kr. Jag väntar nog till den kommer i pocket.