Många Kitty-böcker

Igår refererade en kursare från en bok på läslistan jag själv inte läst. Men jag litar på henne och nu får ni lita på att jag kommer ihåg rätt. Det finns teorier om att läsutveckling innebär att man inte kan påbörja böcker på nästa nivå innan man är färdig med en. Och min kursare tog ett så fint exempel: ”Man måste ha läst 27 Kitty-böcker för att kunna komma vidare till nästa nivå”.

Och kanske ligger det något i det? Alla vi blivande gymnasielärare i svenska log igenkännande och erkände att vi nog läst våra 27 Kitty-böcker. Troligen fler. Och just då, när Kitty var det bästa som fanns, hade ingen kunnat locka med någon annan litteratur. Det var Kitty som gällde.

Men hur sjutton gör vi med alla dem som inte läst sin Kitty?

Världsbokens dag

Idag är det världsbokens dag. Hur firar ni det? Jag tänkte fira det genom att räkna alla böcker jag har på skrivbordet i detta ögonblick. Vänta en stund så ska jag räkna.

*räknar*

28. Då har jag inte räknat med modekataloger, inredningstidningar, textkompendier, tidtabeller, pass, pärmar och allt annat som ligger på mitt skrivbord. Jag har inte heller räknat de fem böcker som ligger på golvet bredvis mig inom räckhåll.

Vilket bättre sätt att fira världsbokens dag finns än att fullkomligt omge sig av böcker.

En lista? Okej, här kommer listan.

1. Daniel Andersson & Åke Sander (red.): Det mångreligiösa Sverige.
2. Lars-Gunnar Andersson: Fult språk – svordomar, dialekter och annat ont.
3. Harald Bloom: Hur du ska läsa, och varför.
4. Aidan Chambers: Böcker inom oss – om boksamtal.
5. Georges Décote (red. tror jag): Le roman naturaliste - Zola, Maupassant.
6. Gun Ekroth (red.): Nobeller.
7. John L. Esposito: Islam - den raka vägen.
8. Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson: Nya perspektiv på religion.
9. Carl-Henric Grenholm: Att förstå religion.
10. Bente Groth: Judendomen.
11. Knut A. Jacobsen: Buddhismen.
12. Knut A. Jacobsen: Hinduismen.
13. Ulf Jansson & Martin Levander: Litteraturen – epoker och diktare.
14. Hans Johansson et alii: Källan – språkbok.
15. Ulla-Britt Kotsinas: Ungdomsspråk.
16. Henrik Lange: 80 romaner för dig som har bråttom.
17. Judith A. Langer: Litterära föreställningsvärldar.
18. Astrid Lindgen: Mästerdetektiven Blomqvist.
19. Sture Långström & Ulf Viklund: Praktisk lärarkunskap.
20. Lilian Perme: Prolog - Språk och litteratur A+B.
21. Magnus Persson (red.): Populärkulturen och skolan.
22. Svante Skoglund & Lennart Waje: Svenska timmar – språket.
23. Christer Stensmo: Ledarstilar i klassrummet.
24. Språkriktighetsboken utarbetad av Svenska språknämnden.
25. Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden.
26. Ulf Teleman: Grammatik på villovägar.
27. Ulf Teleman: Lära svenska – Om språkbruk och modersmålsundervisning.
28. Eva Thelin (red.): Lyssna på svenska dialekter!

On parle francais

”Quand on est mort … Écoutez ca … Quand on est mort, c’est pour longtemps.”
Ur Zolas L’Assommoir (Krogen på svenska).

Imorgon är det deadline för fem uppsatser om 3-5 sidor (lite varierande) var. Istället kände jag att jag prompt måste undersöka om jag fortfarande kan läsa franska. Det är nu 8 år sen jag bodde i Frankrike och gick på lycée där och läste franska naturalister som om jag aldrig gjort annat. Och jag kan!

Citatet handlar om döden. Att döden, då den kommer, håller i sig. Länge.

Sammanfatta och reflektera. Repeat.

Just nu sitter jag med diverse skriftliga uppgifter som ska in om en vecka. Det är reflektioner och observationer från min praktik blandat med en härlig kompott kurslitteratur. Det jag försöker få ihop till något helt och sammanhängande och jättebra som visar vilken eminent svensklärare jag kommer bli är:

Aiden Chambers: Böcker inom oss – om boksamtal.

Judith A. Langer: Litterära föreställningsvärldar.

Catharina Nyström: ”Om vikten av en verktygslåda” ur Ut med språket.

Magnus Persson (red.): Populärkulturen och skolan.

Ulf Teleman: Lära svenska.

Och säkert några fler böcker som jag helt förträngt eller tappat bort eller lånat ut. Som sagt, nu gäller det bara att göra något vettigt av allt detta.

Är jag med?

1. Mig äger ingen av Linderborg, Åsa 39 kr
2. Medelhavsträdgård på svenska av Englander, Peter 189 kr
3. En dag ska jag berätta om mamma av Thunberg, Karin 160 kr
4. Flyga drake av Hosseini, Khaled 37 kr
5. Ditt kompetenta barn : på väg mot nya värderingar för familjen av Juul, Jesper 39 kr
6. Bitterfittan av Sveland, Maria 37 kr
7. Vargbröder. Jagad av klanerna av Paver, Michelle 98 kr
8. A Piece of Cake av Lindholm, Leila 179 kr
9. Kärlekens historia av Krauss, Nicole 39 kr
10. Luftslottet som sprängdes av Larsson, Stieg 69 kr

Här är veckans mest sålda på adlibris. Jag kikar ibland för att kolla om jag hänger med i svängarna. Har koll på läget. Vet vad som är på g i boksvängen. Har läst det som är ”inne”.

På listan ovan har jag läst fyra böcker. Det tycker jag känns helt okej. De jag läst är Mig äger ingen, Flyga drake, Bitterfittan och Ditt kompetenta barn. Sistnämnda borde jag läsa om då jag troligen inte hade något barn sist jag läste den. Men då tyckte jag den verkade mycket rimlig.

Från listan borde jag väl ta tag i Stieg Larsson. Alla verkar gilla älska hans böcker. Bra juli-läsning, kanske? Annars är det väl ingen jag är så där jättesugen på. Någon som läst något på listan och tycker något?

 

Klagomål

”Jag kom inte igenom första sidan/kapitlet.”

”Det är inte min typ av bok.”

”Den är så tjock. Jag kommer aldrig att orka läsa den.”

”Jag tycker inte om omslaget/titeln/författaren/baksidestexten/inbundna böcker/pocketböcker/pappret/känslan/lukten.”

”Det är för liten/stor stil.”

”Det är inga bilder i den./Jag tycker inte om bilderna.”

”Det är så många svåra ord.”

”Jag har inte tid.”

Och så vidare.

Jag läser om Aiden Chambers Böcker inom oss - Om boksamtal (det ovan är från sidan 15) och slås av hur välbekanta meningarna ovan känns. Åtminstone hälften fick jag höra under dystopiprojektet. Jag som ett tag trodde att jag verkligen valt dåliga böcker inser stilla att jag nog kommer få höra den här kritiken av böcker fler gånger i min yrkeskarriär.

Mars 2008

Man ska skriva de här listorna löpande, annars glömmer man. Men jag gör väl ett försök att komma ihåg böckerna jag läste i mars.

John Ajvide Lindqvist: Låt den rätte komma in
En skräckroman som utspelar sig i en Stockholmsförort. En rad bestialiska mord sätter skräck i samhället, samtidigt som en mobbad pojke träffar en underlig liten flicka på lekplatsen. Egentligen en mer gripande än spännande historia.

Daniel Andersson och Åke Sander (red.): Det mångreligiösa Sverige – ett landskap i förändring
En tämligen tjock bok som presenterar de olika världsreligionerna och hur de ”fungerar” i Sverige. Dvs hur religionerna kommit hit, vilka problem de stött på, hur religionen förändrats, osv. Ett intressant och väldigt viktigt perspektiv på religion. Ofta kanske vi tänker att sikher bor där och är så och syrianer bor där och är si. Men idag lever många andra än otroende kristna (eller vad folk som jag ska kalla oss) i Sverige och då är det viktigt, tycker jag, att känna till andras religiösa föreställningar.

Karin Boye: Kallocain - Roman från 2000-talet
En dystopi om kemisten Leo Kall. Han uppfinner ett sanningsserum som får alla människor att yppa sina innersta tankar. Han gör det för statens skull, allt han någonsin gjort har han gjort för statens skull. Men samtidigt finns osäkerheten där, gör han rätt? Och hur är det med hans fru Linda, har hon en affär?

Aldous Huxley: Du sköna nya värld
En dystopi som berättar om en värld där människorna är skapta och uppfostrade för att ha en speciell position i samhället. Ska man arbeta på havet älskar man havet och hatar torra land. För så är det. Alla är lyckliga, men skulle man känna sig lite olycklig finns det alltid lite soma (en drog) att ta till. I Centralamerika finns dock ett reservat med vildingar, ett ganska primitivt samhälle, ungefär som läget kanske var där på 30-talet? Vad skulle hända om en civiliserad hamnade i reservatet, eller om en vilde hamnade i den civiliserade världen?

Selma Lagerlöf: En herrgårdssägen
Jag är kär i Selma. Den här berättelsen griper tag i mig. Spelmän, getter, kärlek, kyrkor och fattighem och gods i en salig blandning. Men mest kärlek och ensamhet och längtan.

George Orwell: 1984
Dystopiernas dystopi. Bättre än så här blir det inte. Orwell lyckas verkligen helt knäcka ens hopp så man själv kryper ner i ett mörkt hål. Men till skillnad från den stackars huvudpersonen kan ju läsaren lägga ifrån sig skräckskildringen och sätta sig i gräset och lukta på blommorna. Den här, liksom de andra två dystopierna jag läst denna månad, kunde eleverna välja bland till ett dystopi-projekt, och 1984 var den som flest elever verkade tycka om.

Jag har troligen läst något mer som jag har glömt. Utöver romanerna ovan kommer mars gå till historieböckerna som månaden då jag läste en kvadriljon elevuppsatser. Något jag troligen får vänja mig vid.

Att välja ord

Jag läser just nu Saker min sambo och jag tyckte olika om av Sabina Strand. Jag har fått låna den av en kompis. Hon tyckte inte den var så bra, men hon tyckte att jag skulle läsa den. Om jag förstod rätt.

Efter att ha läst ett 50-tal sidor är jag irriterad. Mycket irriterad.

På baksidan hävdar man att boken är humoristisk och pricksäker och att skildringen har en självironisk distans. Nej, nej, nej. Boken är bitter, berättaren leker martyr. Inte roligt.

Men precis som min kompis känner jag igen mig just i det första stycket i boken. Det handlar om att partnern talat om för en att man inte ska ta i så när man skruvar för att man förstör skårorna. Så just den iakttagelsen var väl ganska pricksäker. Men det är å andra sidan den enda hittills. Men efter det har det inte hettat till.