På gränsen till off topic

Kanske är Facebook, Apberget eller Lunarstorm mötesplatser av samma dignitet som korvkiosken, fritidsgården eller caféet har haft under de senaste decennierna. Och kanske är det så att World of Warcraft, The Sims eller Halo kommer att ge framtidens vuxna lika nostalgiska känslor som Röda och vita rosen, Fia med knuff eller ångmaskiner ger dagens vuxna?

Ur Torgny Sandgrens “Bakom skärmen – En beskrivning av vilka som spelar dator- och tevespel” (s. 51) i Ungdomsstyrelsens skrift Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik. Finns här.

Kanske det kanske. Nu har jag bara läst inledningen till Sandgrens text, men jag är skeptisk. Det finns faktiskt vuxna som spelar både World of Warcraft och Sims (och kanske Halo, men det känner inte jag själv till). Susanne Möller på DN menar (här nånstans) också att det är problematiskt att tala om datorspel som en barn- eller ungdomsgrej. Det finns vuxna som spelar. Och hör sen.

Hur fasen man som lärare ska kunna få in datorspel i undervisningen under det fascinerande utvidgade textbegreppet är dock oklart. Jag har fullt sjå med filmerna!