Historiska romaner

Som jag ju just skrev här under är historiska romaner inget jag direkt läst mycket av. Från adlibris har jag dock beställt några historiska romaner. Någon van historisk-roman-läsare som kan säga om jag gjort ett bra val?

Catharina Ingelman-Sundberg: Brännmärkt

Elisabet Nemert: Vindarnas ö

Umberto Eco: Rosens namn (kurslitteratur)

Det är väldigt spännande att beställa böcker man inte vet något om, varken om boken eller författaren (obs! gäller bara de två första). Det är ju oftast då man hittar de där pärlorna.

Eller kanske någon kan ge mig tips på vad jag ska ge mig i kast med för att verkligen svinga mig in i de historiska romanernas fantastiska värld?

Författarskola

Jag ska läsa en sommarkurs. Att skriva historiska romaner heter den. Mest för att ha något att göra hela sommaren (när jag inte jobbar eller passar barn eller hälsar på släktingar vill säga). Och för att jag vill skriva en roman (om än inte historisk). I kurslitteraturen ingår bland annat Göran Häggs Nya författarskolan (Månpocket fakta).

Mina känslor till denna man är blandad. Jag tycker att hans läromedelsrecensioner är under all kritik, då han inte läst kursplanerna i det aktuella ämnet (se här) och hans litteraturhistoria är kanske på gränsen till för subjektiv. Men samtidigt är det där subjektiva oftast så himla roligt.

Också Nya författarskolan är mycket personligt och subjektivt skriven. Jag fnissade mig igenom den. Jag besitter nog inte alla de egenskaper Hägg hävdar att man behöver som författare, men boken var ändå otroligt stimulerande läsning. Och faktiskt blev jag väldigt peppad att börja skriva.

Risken finns att det inte blir så mycket historisk roman. Jag har en helt annan idé i huvudet. Eller, jag har flera, men en som pockar på min uppmärksamhet. En historia som vill bli skriven. Och en av Häggs regler är att skriva sådant man själv vill läsa. Och helt ärligt är jag inte så värst intresserad av historiska romaner.

Ledarskapslitteratur

Just nu läser jag en kurs som handlar om ledarskap och lärande. Vissa böcker har mer med saken att göra än andra. Men jag tycker att alla har givit mig något.

Björnsson M (2005) Kön och skolframgång.

En skrift om knappt 100 sidor som gör mig på riktigt dåligt humör. Inte för att den är dålig, utan för att den verklighet som målas upp känns så orättvis. Statistik (använd på rätt sätt) och forskning ljuger knappast. Fokus ligger på ett stort problem: skolan har i princip “lyckats” med tjejerna, men killarna kommer hopplöst efter främst i fråga om läsförmåga. Ett verkligt problem som jag som blivande svensklärare givetvis måste ta på allvar.

Men det jag fäste mig mest vid var att svenska tjejer generellt sätt, jämfört med andra europeiska länder, är mycket högpresterande. Över medel i undersökningen, och också över svenska killars medel. Ändå är tjejernas självförtroende vad gäller deras egen studieförmåga näst lägst i Europa! Vi har alltså många jättedukiga tjejer som gör enormt bra ifrån sig, men som ändå anser att de är dåliga och borde kunna prestera bättre. Var har vi fått det här fruktansvärda fröken duktig-syndromet ifrån? Och var kommer killarnas självförtroende egentligen ifrån? De presterar sämre än tjejerna men uppskattar ändå sin egen studieförmåga som väldigt hög.

Larsson E (2004) Mobbad? Det har vi inte märkt.

En bok som gör upp om många av de myter som finns kring mobbning (det är egentligen den mobbades fel, det är egentligen lika synd om den som mobbar, osv). Perspektivet är psykologiskt och handlar om hur otroligt förödande det är för en ung människa att mitt i processen att hitta sig själv, frigöra sig från föräldrarna, osv behöva kämpa med utanförskap, ensamhet och känslan av att vara fel.

Långström, S & Viklund, U Praktisk Lärarkunskap.

En bok som handlar om precis det det låter som. Här får man lära sig hur man skriver på tavlan, vilka lagar och regler som gäller, hur olika arbetsformer (blogg, storyboard, osv) fungerar. Och mycket annat. Nyttig som uppslagsbok (vad är ett case?) men kanske inte oumbärlig.

Skolverket (2002) Att arbeta med särskit stöd: några perspektiv.

I den här texten kommer flera olika experter till tals. Idéhistorikern, psykologen och elevvårdens läkare (bla) berättar sin bild av vad det innebär att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Jag tyckte det mest intressanta var att få en bild av just elevvården och deras sätt att arbeta med med dessa barn.

Stensmo C (2003) Ledarstilar i klassrummet.

En bok vars första kapitel jag nästan var tvungen att fnissa åt. Min ledarstil ligger nog ganska långt från Skinner och betingning. Men boken börjar med mer behavoristiska auktoritiva ledarstilar mot att i slutet ha mer låt gå-ledarstilar. Jag är nog ganska som på slutet, det var där jag började känna igen mig. Men det var ändå i några av de första kapitlen, speciellt det som handlade om själv-säker (ej att förväxla med självsäker) ledarstil.

Stensmo C (2000) Pedagogisk filosofi.

Som blivande filosofilärare tyckte jag den här var intressant. Mycket var väldigt basic; jag känner redan till Platon och grottliknelsen. Men det var kul att få det pedagogiska perspektivet på det jag redan kunde. Jag vet inte hur användbart innehållet är för mitt vardagliga arbete som lärare, men som intellektuell stimulans var den alladeles lagom. Repetition och fördjupning på samma gång.

Vinterek, M (2006) Individualisering i ett skolsammanhang.

Ja, den är det väl dags att börja läsa nu.

Många Kitty-böcker

Igår refererade en kursare från en bok på läslistan jag själv inte läst. Men jag litar på henne och nu får ni lita på att jag kommer ihåg rätt. Det finns teorier om att läsutveckling innebär att man inte kan påbörja böcker på nästa nivå innan man är färdig med en. Och min kursare tog ett så fint exempel: “Man måste ha läst 27 Kitty-böcker för att kunna komma vidare till nästa nivå”.

Och kanske ligger det något i det? Alla vi blivande gymnasielärare i svenska log igenkännande och erkände att vi nog läst våra 27 Kitty-böcker. Troligen fler. Och just då, när Kitty var det bästa som fanns, hade ingen kunnat locka med någon annan litteratur. Det var Kitty som gällde.

Men hur sjutton gör vi med alla dem som inte läst sin Kitty?

Världsbokens dag

Idag är det världsbokens dag. Hur firar ni det? Jag tänkte fira det genom att räkna alla böcker jag har på skrivbordet i detta ögonblick. Vänta en stund så ska jag räkna.

*räknar*

28. Då har jag inte räknat med modekataloger, inredningstidningar, textkompendier, tidtabeller, pass, pärmar och allt annat som ligger på mitt skrivbord. Jag har inte heller räknat de fem böcker som ligger på golvet bredvis mig inom räckhåll.

Vilket bättre sätt att fira världsbokens dag finns än att fullkomligt omge sig av böcker.

En lista? Okej, här kommer listan.

  1. Daniel Andersson & Åke Sander (red.): Det mångreligiösa Sverige.
  2. Lars-Gunnar Andersson: Fult språk - svordomar, dialekter och annat ont.
  3. Harald Bloom: Hur du ska läsa, och varför.
  4. Aidan Chambers: Böcker inom oss - om boksamtal.
  5. Georges Décote (red. tror jag): Le roman naturaliste - Zola, Maupassant.
  6. Gun Ekroth (red.): Nobeller.
  7. John L. Esposito: Islam - den raka vägen.
  8. Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson: Nya perspektiv på religion.
  9. Carl-Henric Grenholm: Att förstå religion.
  10. Bente Groth: Judendomen.
  11. Knut A. Jacobsen: Buddhismen.
  12. Knut A. Jacobsen: Hinduismen.
  13. Ulf Jansson & Martin Levander: Litteraturen - epoker och diktare.
  14. Hans Johansson et alii: Källan - språkbok.
  15. Ulla-Britt Kotsinas: Ungdomsspråk.
  16. Henrik Lange: 80 romaner för dig som har bråttom.
  17. Judith A. Langer: Litterära föreställningsvärldar.
  18. Astrid Lindgen: Mästerdetektiven Blomqvist.
  19. Sture Långström & Ulf Viklund: Praktisk lärarkunskap.
  20. Lilian Perme: Prolog - Språk och litteratur A+B.
  21. Magnus Persson (red.): Populärkulturen och skolan.
  22. Svante Skoglund & Lennart Waje: Svenska timmar - språket.
  23. Christer Stensmo: Ledarstilar i klassrummet.
  24. Språkriktighetsboken utarbetad av Svenska språknämnden.
  25. Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden.
  26. Ulf Teleman: Grammatik på villovägar.
  27. Ulf Teleman: Lära svenska - Om språkbruk och modersmålsundervisning.
  28. Eva Thelin (red.): Lyssna på svenska dialekter!

On parle francais

“Quand on est mort … Écoutez ca … Quand on est mort, c’est pour longtemps.”
Ur Zolas L’Assommoir (Krogen på svenska).

Imorgon är det deadline för fem uppsatser om 3-5 sidor (lite varierande) var. Istället kände jag att jag prompt måste undersöka om jag fortfarande kan läsa franska. Det är nu 8 år sen jag bodde i Frankrike och gick på lycée där och läste franska naturalister som om jag aldrig gjort annat. Och jag kan!

Citatet handlar om döden. Att döden, då den kommer, håller i sig. Länge.

Sammanfatta och reflektera. Repeat.

Just nu sitter jag med diverse skriftliga uppgifter som ska in om en vecka. Det är reflektioner och observationer från min praktik blandat med en härlig kompott kurslitteratur. Det jag försöker få ihop till något helt och sammanhängande och jättebra som visar vilken eminent svensklärare jag kommer bli är:

Aiden Chambers: Böcker inom oss - om boksamtal.

Judith A. Langer: Litterära föreställningsvärldar.

Catharina Nyström: “Om vikten av en verktygslåda” ur Ut med språket.

Magnus Persson (red.): Populärkulturen och skolan.

Ulf Teleman: Lära svenska.

Och säkert några fler böcker som jag helt förträngt eller tappat bort eller lånat ut. Som sagt, nu gäller det bara att göra något vettigt av allt detta.

Är jag med?

  1. Mig äger ingen av Linderborg, Åsa 39 kr
  2. Medelhavsträdgård på svenska av Englander, Peter 189 kr
  3. En dag ska jag berätta om mamma av Thunberg, Karin 160 kr
  4. Flyga drake av Hosseini, Khaled 37 kr
  5. Ditt kompetenta barn : på väg mot nya värderingar för familjen av Juul, Jesper 39 kr
  6. Bitterfittan av Sveland, Maria 37 kr
  7. Vargbröder. Jagad av klanerna av Paver, Michelle 98 kr
  8. A Piece of Cake av Lindholm, Leila 179 kr
  9. Kärlekens historia av Krauss, Nicole 39 kr
  10. Luftslottet som sprängdes av Larsson, Stieg 69 kr

Här är veckans mest sålda på adlibris. Jag kikar ibland för att kolla om jag hänger med i svängarna. Har koll på läget. Vet vad som är på g i boksvängen. Har läst det som är “inne”.

På listan ovan har jag läst fyra böcker. Det tycker jag känns helt okej. De jag läst är Mig äger ingen, Flyga drake, Bitterfittan och Ditt kompetenta barn. Sistnämnda borde jag läsa om då jag troligen inte hade något barn sist jag läste den. Men tyckte jag den verkade mycket rimlig.

Från listan borde jag väl ta tag i Stieg Larsson. Alla verkar gilla älska hans böcker. Bra juli-läsning, kanske? Annars är det väl ingen jag är så där jättesugen på. Någon som läst något på listan och tycker något?

 

Klagomål

“Jag kom inte igenom första sidan/kapitlet.”

“Det är inte min typ av bok.”

“Den är så tjock. Jag kommer aldrig att orka läsa den.”

“Jag tycker inte om omslaget/titeln/författaren/baksidestexten/inbundna böcker/pocketböcker/pappret/känslan/lukten.”

“Det är för liten/stor stil.”

“Det är inga bilder i den./Jag tycker inte om bilderna.”

“Det är så många svåra ord.”

“Jag har inte tid.”

Och så vidare.

Jag läser om Aiden Chambers Böcker inom oss - Om boksamtal (det ovan är från sidan 15) och slås av hur välbekanta meningarna ovan känns. Åtminstone hälften fick jag höra under dystopiprojektet. Jag som ett tag trodde att jag verkligen valt dåliga böcker inser stilla att jag nog kommer få höra den här kritiken av böcker fler gånger i min yrkeskarriär.

Mars 2008

Man ska skriva de här listorna löpande, annars glömmer man. Men jag gör väl ett försök att komma ihåg böckerna jag läste i mars.

John Ajvide Lindqvist: Låt den rätte komma in
En skräckroman som utspelar sig i en Stockholmsförort. En rad bestialiska mord sätter skräck i samhället, samtidigt som en mobbad pojke träffar en underlig liten flicka på lekplatsen. Egentligen en mer gripande än spännande historia.

Daniel Andersson och Åke Sander (red.): Det mångreligiösa Sverige - ett landskap i förändring
En tämligen tjock bok som presenterar de olika världsreligionerna och hur de “fungerar” i Sverige. Dvs hur religionerna kommit hit, vilka problem de stött på, hur religionen förändrats, osv. Ett intressant och väldigt viktigt perspektiv på religion. Ofta kanske vi tänker att sikher bor där och är så och syrianer bor där och är si. Men idag lever många andra än otroende kristna (eller vad folk som jag ska kalla oss) i Sverige och då är det viktigt, tycker jag, att känna till andras religiösa föreställningar.

Karin Boye: Kallocain - Roman från 2000-talet
En dystopi om kemisten Leo Kall. Han uppfinner ett sanningsserum som får alla människor att yppa sina innersta tankar. Han gör det för statens skull, allt han någonsin gjort har han gjort för statens skull. Men samtidigt finns osäkerheten där, gör han rätt? Och hur är det med hans fru Linda, har hon en affär?

Aldous Huxley: Du sköna nya värld
En dystopi som berättar om en värld där människorna är skapta och uppfostrade för att ha en speciell position i samhället. Ska man arbeta på havet älskar man havet och hatar torra land. För så är det. Alla är lyckliga, men skulle man känna sig lite olycklig finns det alltid lite soma (en drog) att ta till. I Centralamerika finns dock ett reservat med vildingar, ett ganska primitivt samhälle, ungefär som läget kanske var där på 30-talet? Vad skulle hända om en civiliserad hamnade i reservatet, eller om en vilde hamnade i den civiliserade världen?

Selma Lagerlöf: En herrgårdssägen
Jag är kär i Selma. Den här berättelsen griper tag i mig. Spelmän, getter, kärlek, kyrkor och fattighem och gods i en salig blandning. Men mest kärlek och ensamhet och längtan.

George Orwell: 1984
Dystopiernas dystopi. Bättre än så här blir det inte. Orwell lyckas verkligen helt knäcka ens hopp så man själv kryper ner i ett mörkt hål. Men till skillnad från den stackars huvudpersonen kan ju läsaren lägga ifrån sig skräckskildringen och sätta sig i gräset och lukta på blommorna. Den här, liksom de andra två dystopierna jag läst denna månad, kunde eleverna välja bland till ett dystopi-projekt, och 1984 var den som flest elever verkade tycka om.

Jag har troligen läst något mer som jag har glömt. Utöver romanerna ovan kommer mars gå till historieböckerna som månaden då jag läste en kvadriljon elevuppsatser. Något jag troligen får vänja mig vid.

Nästa sida »